Recension
the martian

The Martian (2015)

av Ludvig 5 januari 2016 18:01
Lagom

Strandsatt på Mars med endast potatisar och 70-talsmusik som sällskap. Det är vad The Martian handlar om. Ridley Scott försöker sig på humorn som underlaget, Andy Weirs bok från 2011 med samma namn, har mycket av. Håll i hatten, massor med fysikvetenskap.

Astronauten Mark Watney, spelad av Matt Damon, och hans astronautkompisar är på en Marsexpedition men utsätts för en kraftig sandstorm och måste fly planeten. I kampen att ta sig till farkosten knockas Mark av en del av utrustningen och försvinner från radarn, kollegorna tror att hans liv är förlorat. Men när stormen lagt sig vaknar han upp och är ensam på den öde planeten. Han inser faktum att hans chans att överleva är mycket liten, men han tänker ändå kämpa, eller som han själv säger: ”Jag måste vetenskapa skiten ur det här.”

Precis så kan man sammanfatta hela filmen, som att den skrevs av en fysiker som ville ha lite vetenskapsporr. Parallellt med Marks försök till att kontakta NASA på jorden, och samtidigt överleva på sin marsodlade potatis, så får vi se hur de högsta hönsen på NASA upptäcker sin strandade Astronaut och själva räknar på hur han ska räddas.

Jag kan inte förneka att filmen är både underhållande och spännande, mot slutet satt vi nämligen alla på kanten av soffan, men innan dess var min hjärna nära på att stänga av. Med alla förklaringar till hur det faktiskt skulle vara möjligt att odla potatis på mars, med människoexkrement som gödsel, så behövs lite mer motivation. Visst förstår man att det är inte är så väldigt roligt att vara strandsatt men Mark Watney har ett förvånansvärt starkt psyke. Jag vet inte vad som ingår i en astronauts utbildning men jag vet att jag personligen skulle få lite mer mentala sammanbrott än att gnälla på att de bara hade med sig 70-talsmusik när de reste till planeten. Det är svårt att relatera till. Vi får även följa befälhavare Melissa Lewis, spelad av Jessica Chastain, och den emotionella resa som hon går igenom med beslutet att lämna sin förmodade döda kollega vilket är mer intressant.

För att väga upp alla uträkningar och teorier är det mycket humor i filmen. Mark skämtar vilt om sitt öde och NASAs arbetare snuddar på clowneri när de utsätts för detta oförutsedda problem.

Det är en sevärd film som tar konceptet att vara fast i rymden till en ny nivå och Matt Damon är överraskande rolig. Vad tyckte ni?